Kylan bet bra i mina kinder när jag hojade iväg till Eyravallen i lördags morse och jag tackade de högre makterna för att matchen skulle spelas inomhus. Men väl i bussen som skulle ta oss till Fredrikstad var värmen lika hög som stämningen, så jag och övriga Kubaner tinade snart upp. Steve, som för dagen var vår chaufför hälsade oss välkomna och färden västerut tog sin början.

Märktes att det var första resan för säsongen då de flesta var lite ringrostiga och ramsorna avlöste inte direkt varandra. Men humöret var på topp, och efter diverse matstopp så var vi äntligen framme i Fredrikstad. Där möttes vi upp av en annan busslast med Örebroare som valt att ta en egen buss till grannlandet i väst. Vi slog följe med dem och hamnade på FFK-supportrarnas stamhak. Efter lite öl och umgänge med våra Norska motståndares supportrar tog bussen oss till hallen där kampen skulle avgöras.

Matchen i sig var väl ingen höjdare och den vann till slut Fredrikstad med 1-0. Kubanerna vann dock läktarmatchen på knock out, och det var vi tillresta Örebroare som ensamma bidrog till stämingen i hallen. Vilket även den Norska kommentatorn påpekade i webb-tv. Hemresan var som vanligt efter en förlust lite lugnare. Folk satt och sov och drömde sig nog bort till den Allsvenska premiären. Väl mött då.